Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Högspänningsmetoder för atomsprängning av docent G. Ising
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tillationer till ett antal vida överstigande det, som skulle
motsvarat enkelemissioner. — Ett ännu tydligare bevis har senare
lämnats av Dee och Walton genom Wilson-fotografier (jfr
fig. 34).
I en senare, kort notis1 meddela Cockcroft och Walton, att
de vid litium även funnit en annan grupp av alfa-strålar med
maximal räckvidd omkring 2 cm och vid bor sådana av omkring
3 cm maximal räckvidd, vilka vid lägre absorptioner starkt
ökades i antal. De framlägga antagandet, att det är
borisotopen B11, som efter inträngandet av en proton splittras i tre
samtidigt utsända alfa-partiklar, en hypotes som senare
accepterats och ingående prövats av Rutherford m..fl. (se nedan).
Fig. 31. Anordning för iakttagande av parvis utsända alfapartiklar.
Den första bekräftelsen och utvidgningen av Cockcrofts och
Waltons resultat lämnades av E. O. Lawrence, M. S.
Livingstone och M. Gr. White.2 Därvid bombarderades Li E med
protoner upp till 710 kV spänning. I åtskilliga senare, tätt på
varandra följande notiser i Phys. rev. hava Lawrence och
medarbetare till honom publicerat intressanta resultat med
väte-kanalstrålar av hög energi, åstadkommen genom multipel
acceleration. Sprängningen av olika slags lätta atomer genom
protoner har studerats vid en energi hos dessa, som i vissa fall
uppgått till 1.6 mill. elektronvolt. Som exempel på
utbytessiffrorna må anföras, att en tjock måltavla av Li E per 109
inträngande protoner vid 500 kV uppvisade 10.2 omvandlingar
1 Nature 131 (1933), s. 23.
2 Phys. rev. 42 (1932), s. 150 (1 okt.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>