Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molekylstrålar av dr. R. Schurmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
meterns känslighet är proportionell med ^-faktorn. Denna kan dock icke göras hur stor som helst. Den tid, som erfordras för att ett konstant tryck skall inställa sig i manometern, ger den övre gränsen för %-faktorn. Vill man använda en stor %-faktor (30—100), är det lämpligt att förminska manometervolymen (till c:a x/2 cm3) för att slippa orimligt långa inställningstider.
En experimentell svårighet är, att trycken uppgå till högst 10-5 mm, medan det gäller att mäta de obetydliga tryckändringar på exempelvis 10-9 mm, som uppstå vid strålens avlänkning från den ursprungliga riktningen. För att icke behöva hålla ett tryck av 10-5 mm Hg konstant inom 10-9 mm Hg — vilket skulle vara omöjligt — mätes med en kompensationsmetod. En andra manometer, som liknar mätmanometern så mycket som möjligt, användes för att kompensera de tryckändringar, som pumpen förorsakar. Kompensationsmanometern står därför i förbindelse med samma apparatkammare som mätmanometern men så placerad, att den icke kan träffas av strålen.
För att uppnå stor känsligket konstrueras varmtrådsmanometern med långa, mycket tunna trådar. Trådarnas yta förstoras genom deras utvalsning till band (50 \x X 3 x). På så sätt sker värmeavledningen så mycket som möjligt genom gasen och icke genom trådändarna. Trådtemperaturen skall vara så låg som möjligt, ty värmeutstrålningen är proportionell mot temperaturens fjärde potens, medan värmeavledningen endast är proportionell mot temperaturen. Upphettningsströmmen tjänstgör samtidigt som mätström för trådens elektriska motstånd, som mätes i en Wheatstones brygga. Mätkänsligketen bestämmes emellertid icke av trådtemperaturen utan manometerns termiska trögket är avgörande.
6. Universalmetoden. Givetvis vore det önskvärt att ka en universalmetod, som är oberoende av strålmolekylernas natur. Stern har på sista tiden tillsammans med Estermann utprovat en sådan metod, med utomordentligt stor känslighet. Metoden beror på det delvisa tillintetgörandet av elektronernas rymdladdning genom positiva joner. Själva effekten undersöktes först av Kingdon i Langmuirs laboratorium. En glödtråd omgives
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
