- Project Runeberg -  Kosmos / Band 12. 1934 /
145

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molekylstrålar av dr. R. Schurmann

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

av en cylindrisk anod (fig. 12). Dimensionerna och trådens upphettning väljas så, att i glödtrådens närhet bildas en kraftig negativ rymdladdning. Kommer litet gas (exempelvis en molekylstråle) in i cylindern, så joniseras gasmolekylerna genom elektronstötar. Därigenom kompenseras delvis den negativa rymdladdningen. Strömmen mellan glödtråd och anodcylinder tilltager alltså. Effekten blir avsevärd, enär endast ett fåtal positiva joner träffa glödtråden, medan flertalet löpa omkring den i spiraler. Spiralbanan upphör först när jonerna förlora tangentialhastigheten genom sammanstötning eller när de löpa ut ur fältet. Effekten är så betydande, att 10-8 mm kvicksilverånga åstadkommer en ökning av elektronströmmen med 0.15 m 4.

STERN-GERLACH-EXPERIMENTET.

1. Riktningskvantisering i magnetfältet.

Därmed förstår man den slutsats, som Sommerfeld och Debye dragit ur kvantteorien, att en magnetisk atom i ett magnetfält icke kan intaga alla klassiskt möjliga lägen utan endast diskreta sådana, i vilka det magnetiska momentets komponent hos atomen i fältriktningen antager bestämda värden, som kvantteoretiskt kunna utforskas.

Bringar man alltså in i ett magnetfält en gas av atomer, hos vilka det totala impulsmomentet per atom (d. V. s. impulsmomentets vektoriella summa av samtliga elektroner i atomen) är —,

4:71

så äro enligt kvantteorien endast två diskreta lägen möjliga, emedan impulsmomentets komponent i fältriktningen blott kan antaga de båda värdena i —. Tänka vi oss t. ex. enkvantiga väte-

atomer, så måste enligt den första BoHRska teoriens bild elektron-



Mg. 12. KiNGDONbur som molekylstråldetektor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:18:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1934/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free