Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molekylstrålar av dr. R. Schurmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Approximativa resultat med natrium och kalium erhöll Taylor i Amerika. Leu har i Sterns institut mätt dessa element med resultatet fa = ± lfiB med ± 2 % osäkerhet för K och 3—4 % osäkerhet för Na.
Under de senaste åren hava Meissner och Scheffers i Physi-kalisch-Technische Eeichsanstalt gjort precisionsbestämningar av lithiums och kaliums magnetiska moment. Resultatet var i
båda fallen a, = zb ^*916 Ur med en osäkerhet av 5 °/00.
^ 0.917 ^
Mot silver som standard har Gerlach bestämt koppar och guld. De hava också fa = ±1 f/,B.
Leu har hos Stern dessutom undersökt Zn, Cd, Hg och TI. De tre första hava det magnetiska momentet noll. Vid TI fick Leu fa = ± 1/3 i*>b med en osäkerhet av i 4 %. Grundtillståndet är en regulär dubblett 2P1/2j 3/2. Termen 2PV2 är stabil, den högre är metastabil. Antalet atomer i sistnämnda tillstånd kan försummas. Därför motsvarar Leus värde endast 2Pi/2-termen.
Leu och Fraser hava hos Stern gjort ganska intressanta försök med Bi. Denna undersökning åskådliggör särskilt tydligt hur den spektroskopiska metoden och molekylstrålmetoden ömsesidigt befrukta varandra. Leu och Fraser fingo två breda avböjda streck och ett smalt oavböjt på kondensationsplattan. Det oavböjda försvinner vid högre temperaturer. Teoretiskt skulle man vänta fyra avböjda streck i fallet av i" = § (7 = atomens totala impulsmoment, mätt i enheter — j. Lägger man detta
till grund för beräkningen, så får man fa = 0.72juB ± 3 % och en LANDÉ-faktör g = 1.45. gr-faktorn skall enligt teorien vara mellan 2 och 4/3 och ligga närmare det sistnämnda värdet. Optiskt har den hittills icke blivit bestämd. Vore 7-värdet icke spektroskopiskt bekant och skulle momentet rent empiriskt beräknas från de båda observerade strecken, så skulle vi få fa = ± 0.85^. Dock skulle man också rent experimentellt kunna uppnå ett entydigt resultat. För den skull bör man antingen kvantitativt mäta intensitetsfördelningen i den avböjda strålen eller använda en monokromator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
