Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molekylstrålar av dr. R. Schurmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämma rotationsmomentet på experimentellt sätt. Vid låg temperatur äro paravätets rotationstillstånd, som vi hava sett, infrusna. Men .nian behöver endast undersöka para-väte vid högre temperaturer, vid vilka högre rotationstillstånd existera, för att para-vätet skall äga ett moment. Mätningen fick ett mycket avvikande resultat från Bethes beräkning. Stern fick nämligen 0.8 — 0.9 K.M. per rotationskvant. Diskrepansen har Fermi klarlagt. Antagandet, att vätemolekylen roterar som en stel kropp är otillfredsställande. Fastmera måste man tänka sig, att elektronhöljet »rutschar». Med hänsyn till denna effekt har Wick uppskattat ett rotations- moment av 0.35—0.92 kärnmagneton. Detta överensstämmer bättre med det experimentella värdet.
Det slutligen ur mätningarna resulterande värdet av ±2.5 K.M. ± 10 % för protonen beror på förutsättningarna, att vätemolekylens magnetiska moment endast har de båda orsakerna: protonspin och molekylrotation, och att det är tillåtet att använda värdet av det vid para-väte uppmätta rotationsmomentet per rotationskvanttal även för ortho-vätes rotationsmoment.
Stern och Estermann hava också mätt deutonmomentet. Hos deuterium har para-molekylen de ojämna rotationskvanttalen. De hava därför övertagit rotationsmomentet från väte och antagit, att deuteriums rotationsmoment har halva värdet av vätets. De få på så sätt ett värde på deutonmomentet, vilket säkert ligger mellan ±0.5 och ±0.9 K. M.
b. Rabis metod. Rabi i Amerika har angivit en metod för att mäta kärnmoment hos atomer, som också hava ett elektronmoment. Molekylstrålen skickas därvid genom ett mycket svagt magnetfält, som ändock har en kraftig inhomogenitet. Mellan kärnspin och elektronspin uppstår då på grund av det svaga fältet en kraftig koppling, men på grund av den kraftiga inhomogeniteten äro avböjningskrafterna för de olika termerna olika. Strålen uppspaltas i motsvarande antal komponenter, om upplösningen är tillräcklig. I så fall behövs bara att räkna upp antalet komponenter för att få det mekaniska kärnmomentets storlek.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
