Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glödelektrisk emission från med främmande substanser beklädda metallytor av dr. G. Siljeholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dess yta. Enligt en modifikation av denna uppfattning är kontakten mellan kärnmetallen och. det denna omgivande jordalkalimetallskiktet ej i vanlig ledningselektrisk uppfattning god, utan emissionsförloppet består i en glödelektrisk emission av elektroner från kärnmetallen till den tätt intill liggande jordalkalimetallen, varifrån en reemission av elektroner genom den yttre oxidbeläggningen ut mot anoden äger rum. Även i detta fall blir alltså emissionens styrka i hög grad beroende på huru mycket metall, som bildats ur oxiden.
Starka skäl kunna anföras som belägg för båda dessa teorier. För den förstnämnda uppfattningen att det aktiva skiktet består av metalliskt barium på oxidkatodens yta talar bl. a. den omständigheten, att en oxidkatod kan aktiveras icke blott medelst den vanliga »elektrolytiska» formeringsprocessen utan även på en del andra sätt. Så erhålles en aktiv katod om ovanpå oxidskiktet genom förångning påförts metalliskt barium (jfr ångmetoden avsnitt 16). Härvid synes det som om den monoatomära beläggningen med jordalkalimetall liksom vid andra gruppens katoder även nu skulle ge den maximala emissionsförmågan.
Den tydligt aktiverande verkan, som ett bombardement av positiva joner har på en oxidkatod, torde, åtminstone då det gäller en ny icke förut använd katod, bero på att jonerna underlätta oxidens dissociation eller reduktion. Härigenom befordras givetvis särskilt uppkomsten av metalliska emissionscentra på oxidkatodens yta. Vid andra tillfällen, när en redan använd katod reaktiveras medelst jonbombardement, inverkar detta förmodligen även på annat sätt på oxidbeläggningen, härom mera nedan.
I detta sammanhang bör påpekas, att ett jonbombardement av oxidbeläggningen i längden ingalunda har någon gynnsam inverkan på katoden. Dess livslängd förkortas nämligen därav högst avsevärt. Vid gasurladdningsrör försedda med oxidkatoder måste därför katoden genom någon specialkonstruktion göras tillräckligt motståndskraftig.
För den senare teorien för elektronkällans läge, enligt vilken elektronfrigörandet sker via ett jordalkalilager på eller nära kärnmetallen, talar bl. a. den förut omnämnda omständigheten, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
