Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilhelm Carlheim-Gyllensköld som jordmagnetiker av lektor Kurt Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hll9)1 = Y1787 : sin jD1787, varefter kalkylen upprepas för
etapperna 1787 till 1700 och 1700 till 1600. Förutom de 8 första
koefficienterna vid dessa epoker giva dessa beräkningar skillnaderna
mellan H-värdena för epokerna eller de dH-värden, som skola
ingå i de fullständiga formlerna för dX, dY och dZ, vilka användas
i kalkylens andra skede, som av Carlheim-Gyllensköld
benämnts andra approximationen. Till serien av egna värden fogas
samtliga tillgängliga ur andra forskares arbeten. Med hjälp av
Ekmans och Petersens interpolationsformler och värden
beräknar Carlheim-Gyllensköld koefficienterna för 1784 och 1858.
Han kan härmed överblicka koefficienterna till och med andra
ordningen för nio epoker: 1600, 1700, 1784, 1787, 1829, 1830, 1858,
1880, 1885. För att tolka det eftersträvade tidsberoendet befinns
det lämpligt att införa nya konstanter af, få förbundna med
de ursprungliga genom relationerna af cos n få = Bf och
— af sin n få= Af. Uttrycket Af sin nX + Bf cos n X kan
då skrivas af cos (n X + nfå), där modylen af angiver storleken
av det magnetiska momentet \JAf2-\-Bf2 och argumentet få
dess riktning. För n = 0, blir af = Bf. För samtliga af till
och med andra ordningen visar sig tidsberoendet vara så
obetydligt, att om detsamma försummas och ett medelvärde bildas,
felkvadratsumman endast ökar i proportionen 5 till 4.
Carlheim-Gyllensköld skriver därför sin första lag under formen
af = konst.
I få framträder tidsberoendet i linjär form och den andra lagen
formuleras
där konstanten yf beror av tidskalans nollpunkt och
konstanten mf betyder årliga ändringen hos argumentet, då året valts
som tidsenhet.
Uttrycket för potentialen på ytan av en sfär med enhetsradien
antager således formen
i i
2 2 p»°a®cos &1 +n r’n + n m» *)>
i—l n=0
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
