Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några drag ur kärnfysiken av docent Hannes Alfvén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flesta av atomens egenskaper har man dock en viktig egenskap,
som är oberoende därav, nämligen atomens massa (approximativt
= kärnans massa). Så har t. ex. klor kärnladdningen Z = 17,
men man känner både atomer med massan M = 35 och M = 37
(isotopi, jfr Kosmos 1929, sid. 16). Massan är här angiven med
väteatomens massa (=1.65 10-24 g) som enhet (eller exaktare:
med den vanligaste syreatomens massa = 16 enheter). M är alltid
mycket nära ett helt tal, som för de lättare atomerna ligger i
närheten av 2 Z men för de tyngre är avgjort större. Kväve
(Z = 7) har t. ex. isotoper med massorna M = 14 och M = 15
och dessutom har man lyckats framställa radioaktiva isotoper
med M = 13 och 16 .(se nedan), under det att t. ex. bly (Z = 82)
har isotoper med massor mellan 206 och 214.
Vid precisionsbestämningar av atommassorna (enligt Aston,
Bainbridge m. fl.) finner man emellertid att M i allmänhet icke
är exakt ett helt tal, utan avviker med någon hundradels eller
tusendels enhet från närmaste heltal. Som vi skola se i det
följande är denna avvikelse av fundamental betydelse för
kärnornas stabilitet och den spelar en stor roll vid alla kärnreaktioner.
Vi ha talat något om kärnornas laddning och massa och dessa
äro ju sedan ganska länge väl bekanta. Vidare har man länge
vetat, att en hel del kärnor äro instabila, vilket visar sig
därigenom att de utan någon yttre påverkan explodera (radioaktivitet).
— Genom spektroskopiska iakttagelser har man funnit att
somliga atomkärnor ha ett mekaniskt och ett magnetiskt moment
(kärnspin). — Det viktigaste bidraget till uppklarande av
kärnstrukturen har man emellertid fått genom studiet av de
kärnreaktioner, som äga rum, när kärnorna beskjutas med snabba partiklar.
Då radioaktiviteten är ett sedan länge väl känt kapitel och
kärnspinnet finnes utförligt behandlat i ett tidigare Kosmosband
(Kosmos 1932, sid. 69) skola vi endast beröra dessa ämnen i
förbigående och i stället närmare studera kärnreaktionerna, vilka
befunnit sig i brännpunkten för fysikernas intresse de senaste
åren — och för övrigt ännu befinna sig där. — Dessförinnan måste
vi emellertid ägna några sidor åt de elementarpartiklar, som anses
uppbygga kärnorna eller spela en stor roll vid kärnfenomenen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
