Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fasta lösningar med variabelt atomtal i elementarcellen av docent Gunnar Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visas homogen fas. Framför allt M2X-faserna visa ofta mycket
utbredda homogenitetsområden.
Metallatomgittren i alla dessa mellanrumslösningar äro antingen
kubiskt eller hexagonalt tätpackade, kubiskt rymdcentrerade
eller utgöras av ett enkelt hexagonalt gitter. De båda tätpackade
gittertyperna äro de utan jämförelse vanligaste. Det kubiskt
tätpackade metallatomgittret påträffas oftast hos MX-faserna,
det hexagonalt tätpackade hos M2X-faserna.
I zeoliterna har man också ofta att göra med
mellanrumslösningar av neutrala atomer eller grupper. Röntgenundersökningar
ha visat karaktären hos dessa, lösningar. Exempelvis fann
Pauling (25) att zeoliten natrolit äger ett stabilt gitterskelett av
sammansättningen. Al2Si3O10-2, vilket genomsättes av tydliga
kanaler. I normal natrolit befinna sig i dessa kanaler 2
Nationer och 2 H20 per formelenhet Al 2Si3Oi0~2. Vattenmolekylernas
antal kan emellertid förändras mellan 0 och 2 utan att
gitterskelettet påverkas. Här kan även.ett utbyte av natriumioner mot
kationer av annan valens (exempelvis av 2 Na+1 mot Ca+2)
förorsaka mellanrumslösning av den typ, som närmare behandlas
i nästa avsnitt.
MELLANRUMSLÖSNING ÅTFÖLJD AV SUBSTITUTION.
De senare årens undersökningar ha visat att en vanlig orsak till
uppkomsten av mellanrumslösningar i iongitter, består i
substi-tution av ett visst ionslag med ioner av annan laddning. Gittrets
neutralitet bibehålies emellertid därigenom att totalantalet ioner
per elementarcell ändras parallellt med substitutionen.
Ett typiskt exempel på detta slag av mellanrumslösningar har
påvisats av Ketelaar (12) i systemet AgJ—HgJ2. Mellan 50°
och 158° existerar i detta system en intermediär fas, som har
betecknats som a-Ag2HgJ4. Denna fas har emellertid ett utbrett
homogenitetsområde från ungefär 15 till 50 molekularprocent
HgJ2. Strukturen kan tänkas härledd från en av silverjodidens
modifikationer med zinkbländestruktur. I denna innehåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
