Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Temperaturområdets senaste utvidgning mot absoluta nollpunkten av fil. lic. Erik Ingelstam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EXPERIMENTELLA ANORDNINGAR OCH DATA.
De experimentella förutsättningarna för att kunna utnyttja
metoden äro framförallt att förfoga över anordningar för att
förkyla provet till de lägre keliumtemperaturerna samt en stark
magnet. Kring köldapparaten och magneten kunna de övriga delarna
av försöksapparaturen få skiftande utformning alltefter de
mätmetoder o. s. v. man väljer.
I figur 4 återges De Haas, Wiersma och Kramers första
mätanordning. Intressant icke minst historiskt genom att de
viktigaste pionjärarbetena utförts med den, skola vi ägna den något
närmare uppmärksamhet. Mätmetoden är den sistnämnda
härovan, en anordning som redan förut varit använd i Leiden. Provet,
det paramagnetiska saltet P, placeras i den del av det magnetiska
dH
fältet, där gradienten Hhar sitt största värde, alltså ej i
centrallinjen mellan polskorna M utan något högre upp. Tvenne
av de stora magneterna i laboratoriet ha använts för försöken,
dels den största, som vid ett polavstånd av 26 mm gav ett
centralt fält av 30,600 gauss, dels en mindre med motsvarande
fältstyrka 21,600 gauss. Vid det ställe i fältet, där provet var
beläget, var fältstyrkan, alltså begynnelsefältet Hb, 27,600 och
19,500 gauss respektive.
Mätningen av kraften i det inkomogena fältet och därmed av
susceptibiliteten utföres med hjälp av en våg A, vilken
tillsammans med hela köldapparaten är innesluten i en vakuumtät
behållare. Det gehäng, som i sin nedre ände innehåller provet, är
fäst vid ena vågskålen D, och som motvikt är en spole B
upphängd. Denna spole är medelst tunna guldblad kopplad i serie
med en likadan fast spole O, och i kretsen ingår dessutom ett
strömmätningsinstrument. Vågen bringas vid mätningen i
jämvikt genom att avpassa strömmen genom spolarna så att deras
ömsesidiga attraktion, proportionell mot strömstyrkans kvadrat,
blir lika med den kraft, varmed provet påverkas i det magnetiska
fältet. Man evaluerar lätt ampéremeterns utslag i kraftenheter på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
