Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teoretiska föreställningar om atomkärnorna. Av professor O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En viktig konsekvens av Fermis teori, som Heisenberg,
Tamm och Iwanenko ha framhållit, är att den bör ge ett
samband mellan /J-processerna och kärnkrafterna. Den ursprungliga
HEiSENBERGska ombytesprocessen kan man nämligen enligt
Fermis teori föreställa sig så, att en neutron avger en elektron
och en neutrinö, vilka upptagas av en proton och sålunda stanna
i kärnan och vice versa. Man får inte uppfatta detta alltför
bokstavligt, som om neutronen och neutrinon verkligen först
frigjordes för att sedan upptagas, utan det hela måste uppfattas
som en odelbar kvantprocess. Huvudsaken är, att Fermis teori
med nödvändighet för till ombyteskrafter mellan neutroner och
protoner. Beräkningen har genomförts i detalj av Tamm på
grundval av Fermis ursprungliga kopplingsenergi och av Bethe med
hjälp av Uhlenbecks och Konopinskis uttryck. Man får
verkligen krafter av den rätta typen, men tyvärr föra de, om man
antar, att de gälla ned till godtyckligt små avstånd mellan
partiklarna, till oändligt stora bindningsenergier. För att få något
rimligt har man nu skurit bort kraften inom ett område, som
motsvarar de lättaste kärnornas diametrar, 2.10~13 cm, men
därvid bli krafterna alltför små. Emellertid hoppas man att
kunna modifiera kopplingsenergien så, att man efter den
nämnda avskärningen uppnår överensstämmelse med kärnkrafterna
åtminstone med hänsyn till storleksordningen, utan att
överensstämmelsen med j8-spektra går förlorad. På denna fråga arbetas
det för närvarande ivrigt, utan att man dock ännu har uppnått
avgörande resultat. Även mellan likartade partiklar får man
på detta vis en växelverkan, vilket står i överensstämmelse med
resultaten av analysen av kärnornas stabilitet. Växelverkan
mellan två neutroner skulle t. ex. hänga samman med en process,
där de bägge neutronerna sända varandra var sin neutrino och
elektron, så att man till sist åter har två neutroner.
Ett viktigt drag i Fermis teori är, att den är symmetrisk med
avseende på protonerna och neutronerna, liksom den DiRACska
elektronteorien är symmetrisk med avseende på de positiva och
negativa elektronerna. Detta medför en motsvarande symmetri
för kärnkrafterna, vilken, som vi sågo, också fordras för att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
