Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Teoretiska föreställningar om atomkärnorna. Av professor O. Klein
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stämmelse med hänsyn till storleksordningen, ifall man gör
sådana antaganden, att kärnkrafterna bli rimliga. Enligt samma
betraktelser bör även neutronen ha ett magnetiskt moment av
samma storleksordning som protonens. Ett visst stöd för detta
kan man möjligen se däri, att deutonens magnetiska moment
avviker betydligt från protonens,. På grund av symmetrien
mellan protonen och neutronen torde man kunna vänta, att
neutronens magnetiska moment tämligen noggrannt kompenserar
protonens tilläggsmoment, så att en neutron och en proton
tillsammans ha ett magnetiskt moment på ungefär, en
protonmagne-ton. Detta är nu faktiskt fallet med deutonens magnetiska
moment.
3. BOHRS TEORI FÖR KÄRNREAKTIONERNA.
Vi skola nu lämna ^radioaktiviteten för att vända oss till
de egentliga kärnreaktionerna. Här har man så småningom
samlat ett imponerande försöksmaterial rörande kärnsprängningar
och infångning och spridning av partiklar, såväl lätta laddade
atomkärnor, a-partiklar, protoner och deutoner, som oladdade
neutroner. Särskilt lärorika ha de av Fermi m. fl. utförda
försöken med neutroner varit, vilka sträcka sig över ett energiområde
för den infallande partikeln från en bråkdel av en elektronvolt
upp till några miljoner e. V.1 eller omkring 10 mc2, där m betyder
elektronens massa. Det visade sig nu att snabba neutroner både
kunna infångas och spridas av atomkärnor. Det effektiva
verkningstvärsnittet är ungefär lika stort för bägge processerna,
svarande mot de vanliga värdena på kärnornas tvärsnitt.
Ur detta enkla faktum har Bohr dragit viktiga slutsatser,
som ha gett oss en fördjupad inblick i mekanismen för
kärnreaktionerna. Eftersom den vid infångningen slutligen bildade
kärnans energi inte i allmänhet kan vara lika med summan av den
infallande neutronens och den ursprungliga kärnans energier,
1 1 e. V. eller elektronvolt är som bekant den energi, som en elektron
förvärvar genom att accelereras genom en potentialskillnad på 1 volt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
