- Project Runeberg -  Kosmos / Band 14. 1936 /
91

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Något om de elektriska och magnetiska storheterna. Av fil. lic. Erik Ingelstam

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig själv i förhållandet c (ljushastigheten). Ovedersägligen är detta
påstående, med vilket vi förskräckt generationer av studenter,
åtminstone mycket opedagogiskt.»

Denna önskvärda utveckling kan näppeligen frammanas med
konventioner, så som förhållandet är med ett nytt enhetsval.
Men man kan hoppas, att läroböckernas framställning av saken
skall bliva klar, även om det ej på länge går att nå enhetlighet.

Mycket betyder det även för den allmänna uppfattningen av
dimensionerna, hur enheterna definieras. Som vi skola se, ger den
senaste utvecklingen av enhetsfrågan ingalunda några
gynnsammare betingelser för den härvidlag önskade förbättringen än
de hittillsvarande.

III. DE MAGNETISKA STORHETERNAS DEFINITION.

En sak som delvis hänger samman med det »absoluta» systemets
dimensionsval är en sedan lång tid härskande förvirring vad
beträffar själva definitionen av vissa storheter.

Det handlar främst om vektorerna E och D i elektricitetsläran
samt H och B i läran om det magnetiska fältet. De författare,
som, formellt följande de e. s. och e. m. systemen, betraktat s
och /bt som dimensionslösa kvantiteter, ha då måst betrakta E
och D å ena sidan, H och B å den andra som storheter av samma
slag,

Är nu detta riktigt, eller ha de båda samma fält tillhöriga
vektorstorheterna olika art och egenskap? Det har förts mycket
djupgående diskussioner om denna sak, och full enighet tycks
knappast vara nådd. Med de vida starkare skälen synas
förebragta för den senare ståndpunkten.

Beträffande E och D skiljas de skarpt redan hos Maxwell1
(den senare är den elektriska förskjutningen i ett dielektrikum,
nämligen den genom ytenheten i E:s riktning förskjutna
elektricitetsmängden), ehuru skillnaden sedan maskeras av den lika
dimensionen. I tabell 1 givas deras definitioner på samma grund-

1 Maxwell, Lehrbuch der Electricität und des Magnet ismus I, sid. 74.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:19:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kosmos/1936/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free