Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ernest Rutherford. Av fil. dr Anna Beckman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H-kärnan, så att det uppstår ett slags neutral dubblett. En sådan
atom skulle ha helt och hållet nya egenskaper. Dess yttre fält
skulle praktiskt taget vara noll, utom tätt intill kärnan, och
följaktligen skulle den fritt kunna röra sig genom materia.
Antagligen skulle dess närvaro endast med svårighet kunna upptäckas
genom spektroskopet, och den kanske blir omöjlig att instänga i ett
slutet kärl. Å andra sidan bör den lätt tränga in i atomens
struktur och antingen förena sig med kärnan eller splittras genom dess
starka fält med resultat, att en laddad väteatom eller en elektron
eller bådadera slungas ut.»
År 1932 lyckades Cockcroft och Walton att spränga
atomkärnor med hjälp av snabba protoner, d. v. s. medelst projektiler,
vilkas hastighet och antal direkt stå under kontroll av
experimentatorn. Dessa arbeten ha visserligen icke utförts av Rutherford,
men de ha gjorts på hans laboratorium och av lärjungar, vilka
handletts och tränats av honom.
Åt de nya upptäckterna inom kärnfysiken ägnade Rutherford
ett ständigt, levande intresse. På Cavendish-laboratoriet utfördes
under hans ledning och med hans bistånd undersökningar över
kärnprocesser. Den sista artikel han publicerade förekommer i
Nature i augusti i år. Där skildrar Rutherford sökandet efter
den tunga väteisotopen, ^H eller ^T, triterium, och
heliumiso-topen ^He. Sedan han sammanställt och diskuterat alla för
närvarande tillgängliga och stundom motstridiga fakta, kommer han
till det resultatet, att varken eller ^He finnas i naturen i
påvisbara mängder. Han redogör också för de fåfänga försök, som gjorts
dels på hans eget laboratorium i Cambridge av Oliphant, dels
också i London av G. P. Thomson och F. A. Paneth att framställa
^H och gHe med konst i så stor mängd, att dessa isotopers
egenskaper skulle kunna närmare undersökas. Båda isotoperna
erhållas, då man bombarderar tungt väte med deutoner; reaktionen
kan förlöpa på två olika sätt:
ii)-:!) * i’h ;h
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
