Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare rön angående γ-strålar. Av fil. dr John Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
113), och som man visste hade ett extremt högt energivärde, 17
eMV, förmå utlösa neutroner ur en hel rad olika ämnen och att
samtidigt skapa en instabil, ^-radioaktiv rest. Bothe och
Gentner ha hittills konstaterat dylik kärnfotoeffekt hos följande
ämnen: P, Cu, Zn, Ga, Br, Mo, Ag, In, Sb, Te. I flera fall finner
man olika halvomvandlingstider mot vad som redan är känt i
samband med på annat sätt åstadkommen konstgjord
radioaktivitet, vilket visar att nya instabila atomslag framställts.
Listan på dylika kommer med all sannolikhet att utökas under
den närmaste tiden.1 Bland de hittills undersökta ämnena ger
koppar den största effekten.
Den teoretiska behandlingen av kärnfotoeffekten har kanske
ännu ej kunnat hålla jämna steg med den snabba experimentella
utvecklingen. Dock föreligga redan utförliga beräkningar av
Bethe och Peieels (1935), Bethe och Bacher (1936), Bethe
och Placzek (1937), Massey och Mohr (1935), samt andra i
första hand rörande deuteriumkärnans förhållande. Ryssen
Mamasachlisow (1936) har räknat på beryllium. Beroende på
vilka antaganden man gör om tillståndet i dessa atomkärnors
inre får man olika uttryck på storleken av den effektiva
träffytan hos ett y-kvantum vid en kärnfotoeffekt. Denna fiktiva
ytas storlek är en funktion av v, men beskrives av skilda formler
för de två ämnena. Bortser man från de olika beaktade
konstanterna kan man enligt Bethe räkna med, att effektiva
träff ytan hos ett ljuskvantum (vid reaktion med deuterium) är:
a = C (y— l)3/2y-3 cm2, där y = ^ = kvoten mellan fotonens
energi och reaktionens tröskelvärde W. C är en konstant, i detta
fall = 1.16-10-26 cm2.
Man finner att a blir noll för y = 1, ökar med stigande energi
hos y-strålen och når ett maximum vid y = 2. Detta maximum
är <rmax = 14.5 • 10~28 cm2.
Mamasachlisow finner vid beryllium uttrycket:
(7 = 1.41-10"27 (2.6 — 1.21 yf (y — 1)V» y"3
med ormax =5.4 • 10~28 cm2 för y = 1.11.
1 Goldhaber och medarbetare (1937) anmäla syre till komplettering av
listan: ^ 0 + / = !g O + J n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
