Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyare rön angående γ-strålar. Av fil. dr John Tandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COMPTONEFFEKT.
Mekanismen vid Comptoneffekten har visserligen tidigare blivit
behandlad i Kosmos (1929, sid. 214 o. f.), men återgives likväl här
ånyo i korthet. Ett ljuskvantum, en foton, med energien hv
träder i växelverkan med en elektron, som må kunna betraktas
som fri. När det gäller y-strålar, kunna nämligen de krafter, som
söka kvarhålla elektronen vid atomen, mycket väl försummas.
Vid kollisionen uppstår ett nytt Ijuskvantum av lägre frekvens,
som utstrålar i riktningen & från den primära strålens riktning.
Mekanikens allmänna lagar rörande energiens och impulsens
konstans antagas gälla. Frekvensändringen som funktion av &
beskrives enklast i följande form, där Å0 är våglängden för den
primära strålen och X för den spridda, allt i X-enheter:
Vi notera, att elektronen aldrig går baklänges eller har någon
riktning xp större än 90°. Dess maximala energi erhålles vid
^ = 0 och # = 180° och är
Å— A o —
h (1 — cos &)
= 24.215 (1—cos &)
m c
1 + a(l—cos #)
= hv
2a
•max
l + 2a
Vid elektronens senare uppbromsning uppstår som följdeffekt
röntgenstrålning av olika slag alldeles som då katodstxålaxna
i ett röntgenrör träffa antikatoden. Effekten är visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
