Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Isaac Newton. Av professor C. W. Oseen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sägas, att hans handlingssätt vid detta tillfälle stod i
överensstämmelse med de regler, som han 27-årig givit i brevet till Aston.
Jag ser också häri ett belägg på min sats om Newtons förkrympta
känsloliv.
Jag har nämnt, att det fanns en sårbar punkt hos Newton.
Satsen, att Newtons känsloliv var förkrympt, innehåller icke
hela sanningen. Det var icke blott förkrympt, utan även förvridet.
Det förhöll sig så, att i fråga om sitt eget arbete Newton var
överkänslig. All form av opposition mot eller kritik av hans verk
var honom olidlig. Hans brev och hans handlingar visa
tillfyllest, att det vanliga vetenskapliga meningsutbytet för honom
var en tortyr.
De möjligheter vi ha att förstå en psykisk anomali, som möter
oss, bero på de erfarenheter vi tidigare gjort. Vi ha för icke länge
sedan här i Sverige haft ett fall, som kan hjälpa oss att förstå
Newton. Vad jag åsyftar är Erik Axel Karlfeldts bekanta
överkänslighet i fråga om hans eget verk. Newton hade troligen en
ännu långt högre grad av denna överkänslighet, och härtill
kommer dessutom skillnaden i verkens art. Det vetenskapliga
arbetets tillgodogörande kan icke ske utan prövning och kritik. Den
som icke kan finna sig häri kan icke deltaga i det vetenskapliga
livet. Det var detta Newton fann. Egendomligheterna i hans
sätt att arbeta ha sin förklaring häri. Även de prioritetsstrider,
i vilka han under sin Londontid engagerade sig, ha sin rot i
denna psykiska säregenhet.
Newtons första offentliggjorda arbete var hans spegelteleskop.
Hur högt det skattades, framgår därav, att han på grund därav i
jan. 1672 valdes till ledamot av Royal Society. Han besvarade
detta inval genom ett brev av den 6 febr. 1672, som trycktes i
akademiens förhandlingar. Det innehåller redogörelsen för det
berömda försök, genom vilket Newton ådagalade, att det vita
solljuset kan uppdelas i ett spektrum och att var och en av de
så erhållna färgerna brytes på sitt särskilda sätt. Både
spegelteleskopet och denna upptäckt gåvo emellertid anledning till
misshälligheter mellan Newton och en annan högt begåvad
akademiker, Robert Hooke, senare akademiens sekreterare. Hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
