Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XLII Inledning.
för första gången finner en inhemsk växt, beskrifver han
den med samma ifver som en älskande skulle lägga i
dagen vid uppräknandet af sin kärestas otaliga behag.
Likasom i Mille pE Scuptry’s romaner, är det idel festoner
och astragaler som synas. Men plötsligt visar sig åter
mannen. Mellan bilden af två örter ger han oss då en
liten teckning af landsbygden, full af vårliga färger. Vi
se landtmännens långa, hvita hus med den lilla köks-
trädgården, bäcken med det friska språnget, de vid
vägen uppsatta korsen, byns klockstapel. Och midt i hela
detta landskap framträder den kanadensiska bondkvinnan
med sin tröja, sin kappa och sin korta kjol. Hon bär
ett silfverkors på sitt bröst, löper ständigt omkring och
sjunger kärlekssånger under hela sitt arbete. KaLm finner
att kanadensiskan ser bra ut och att den första frågan
hon gör en utlänning är denna: är ni gift, min herre?
Man må vara huru lärd som helst, alltid ges det ögonblick,
då man ser Aurora höja sig «med rosenfinger» och fattar
lust att besjunga henne i vackra alexandriner.»
«KALM iakttager, trots sitt inkvisitoriska sinne, den
största grannlagenhet beträffande landets regering, som
visade honom den mest storartade gästfrihet. Om han
kunde finna sårbara punkter i det ämbetsmannavälde till
ytterlighet som då rådde, så bevarade han likväl för sig
den okränkbara hemligheten härom. Det är ett vackert
drag i hans karaktär att icke tala illa om någon, ett drag
som gör honom heder. Om han någonstädes beklagar sig
öfver att prästerna kunde så litet latin och att munkarna
voro okunniga, så sker detta likasom motvilligt, och han
godtgör genast denna elakhet med en försäkran att hvarken
de eller jesuiterna handla med pälsvaror, utan låta köp-
männen sköta om handeln.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
