Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
henne att skrika. Hennes man var bara förvirrad och arg
och satt och plockade skräp och boss ur sitt slitna skägg.
»Jag visste... jag visste, att han skulle komma», sade
slutligen Messua snyftande. »Nu vet jag, att han är min
son.»
Och hon tryckte Mowgli till sitt hjärta. Hittills hade
Mowgli varit fullkomligt lugn, men nu började han darra
i hela kroppen, och detta förvånade honom högeligen.
2»Varför alla de här remmarna? Varför ha de bundit dig?»
frågade han efter en kort tystnad.
»>För att släpa oss till döden, därför att vi tagit dig till
son — vad eljest?» sade mannen vresigt. »Se här, jag
blöder.»
Messua sade ingenting, men det var ju hennes sår, som
Mowgli såg, och de hörde honom gnissla med tänderna,
när han varsnade blodet.
»Vems verk är detta?» sade han. »Här finns en skuld
att gälda.»
»Hela byns verk. Jag var för rik. Jag hade för mycket
boskap. Därför har man gjort henne och mig till troll-
pack för att vi gåvo dig skydd.»
»Jag förstår inte. Låt Messua berätta historien.»
>Jag gav dig mjölk, Nathoo, minns du det?» sade Mes-
sua blygsamt. »Därför att du var min son, som tigern tog,
och därför att jag älskade dig så varmt. De sade, att jag
var din moder, modern till en djävul, och att jag därför
gjort mig förtjänt av döden.»
»Och vad är en djävul för slag?» sade Mowgli. »Döden
har jag sett.»
Mannen blickade upp mörk i synen, men Messua skrat-
tade.
»Se>, sade hon till sin man, »jag visste... jag sade, att
han inte var någon trollkarl. Han är min son — min son. >
xSon eller trollkarl, vad ha vi för nytta av det?» sva-
rade mannen. »Vi äro redan så gott som döda.»
»Därborta är vägen genom djungeln>. — Mowgli pekade
ut genom fönstret. — »Edra händer och fötter äro fria.
Gån nu!»
»Vi känna inte djungeln, min son, så... så som du
känner den. Jag tror inte jag skulle kunna gå långt.»
Andra Djungelboken. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
