Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
sårad av en kvinna. Det är tillräckligt, och jag skall, utan
att fråga efter bevis, berätta historien för alla mina barn.»
»För mycken hövlighet är stundom inte bättre än för
mycken ohövlighet, ty som ordspråket säger, man kan
proppa ihjäl en gäst med ostvassla. Jag önskar inte, att
något av dina barn skall få veta, att Krokodilen av Kroko-
.dil-Trapporna erhållit sitt enda sår av en kvinna. +De få
nog mycket annat att tänka på, om de få sin föda på ett
lika uselt sätt som deras fader.»
»Det är glömt för länge sedan!" Det har aldrig blivit sagt!
Det har aldrig funnits någon vit kvinna! Det har aldrig
funnits någon båt! Alls ingenting har hänt.»
»I sanning, många, många saker hände>, sade krokodilen,
som blivit lurad även på sitt andra försök att stuka till
sin vän. (Ingen hyste emellertid groll. Äta och ätas
var ärlig lag utefter floden, och schakalen fick alltid sin
del av rovet, när krokodilen hade slutat ett mål). »Jag
lämnade den där båten och gick uppför floden, och när jag
kommit till Arrah och dödvattnet där bakom, var det
inga flera döda engelsmän. Floden var tom en stund. Så
, kommo några döda i röda kläder, inte engelsmän, utan alle-
sammans av samma slag — hinduer och purbeeer — sedan
fem till sex i bredd, och slutligen, från Arrah till norr om
Agra, var det som om hela byar vandrat ut i vattnet.
De kommo fram ur små åar, en efter en, liksom stockarna
komma flytande under regntiden. När floden steg, stego
även de i sällskap från grunden, på vilka de hade stannat;
och den fallande floden släpade dem med sig vid det långa
håret över fälten och genom djungeln. Under hela natten
på färden norrut hörde jag bössorna, och på dagen hörde
jag skodda människofötter, som gingo över vadställena, och
det ljud, som tunga vagnshjul framkalla, när de på gå san-
den under vattnet. Och varje våg förde flera döda med
sig. Slutligen blev till och med jag rädd och sade: Om
detta händer människor, hur skall då Krokodilen av Kro-
kodil-Trapporna undkomma?” Där funnos båtar också,
som kommo bakom mig, utan segel, oupphörligt brinnande
liksom bomullsbåtar ibland brinna, men utan att sjunka.»
» Åh!» sade Adjutanten. »Det var sådana båtar, som
komma till Kalkutta i söder. De äro höga och svarta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
