Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
och jag», och följde efter på händer och knän. De krav-
lade sig ett långt stycke nedför en sluttande gång, som
gick i många krökar och slingringar, och kommo slutligen
till ett ställe, där rötterna av något stort träd, som växte
trettio fot över deras huvuden, hade trängt ut en stor
sten ur muren. De kröpo genom öppningen och be-
funno sig i ett stort valv, vars kupollika tak likaledes
hade sprängts av trädrötter, så att några ljusstrimmor
trängde ned i mörkret.
»En säker lya, den här», sade Mowgli och reste sig
upprätt, »>men alldeles för avlägsen att besöka dagligen.
Men här syns ju ingenting?»
>Är jag ingenting?» sade en röst i mitten av valvet,
och Mowgli såg någonting vitt röra sig, till dess småningom
den väldigaste kobra, han någonsin hade sett, reste sig —
ett odjur på nära åtta fots längd — som mörkret hade blekt,
så att den nu såg ut som gammalt elfenbensvitt. Till och
med glasögonsmärket på hans utbredda »hatt> hade blek-
nat till svagt gult. Hans ögon voro röda som rubiner,
och han var över huvud det underbaraste man kunde se.
2»God jakt», sade Mowegli, som lika litet lade bort sitt
levnadsvett som han lade bort sin kniv, och den bar han
alltid.
»Vad nytt från staden?» sade Vita Kobran, utan att
besvara hälsningen. »Vad nytt från den stora, av murar
omgivna staden — staden med hundra elefanter och tjugu-
tusen hästar och oräknelig boskap — Konungens över
Tjugu Konungar stad? Jag börjar bli döv härnere, och
det är länge sedan jag hörde krigsgonggongerna.»
»Djungeln är över våra huvuden», sade Mowgli. » Bland
elefanter känner jag endast Hathi och hans söner. Bag-
heera har slagit alla hästarna i en by och — vad är en
konung för slag?»
»>Jag har förut berättat dig», sade Kaa saktmodigt till
Kobran — »jag berättade dig för fyra månvarv sedan, att
din stad inte fanns till längre.»
Staden — den stora staden i skogen, vars portar be-
vakas av Konungens torn — kan aldrig förgås. Den bygg-
des innan min faders fader kom ur ägget, och den skall
bestå ännu, när min sons söner blivit lika vita som jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
