Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innehöll att jag såsom stabskapten innehade tjenst vid
X... regemente samt att jag städse förhållit mig väl
och tappert. Försedd med detta intyg samt min
stabskaptens fullmagt — utur hvilka dokumenter likväl
namnet Segerman utplånades och Kindblad i stället insattes,
till undvikande af upptäckt — reste jag till Köpenhamn
om våren år 18 . . — Icke utan svårigheter lyckades
det mig att vinna inträde såsom löjtnant vid ett
regemente. Genom ådagalagd skicklighet och välförhållande
befordrades jag dock inom kort åter till kapten. Sedan
lyckan åter började gry emot mig, var jag färdig att
söka mig nya förströelser. Jag gjorde min kur hos
dottren till en rik grosshandlare, Helmgardt, och erhöll med
föräldrarnes samtycke ja af min ”hjertnybne” Caroline.
Frukten af detta äktenskap äro mina döttrar Ida och
Emilia. Jag sökte nu med rikedomens bländverk tysta
samvetets röst; men Mathildas suckar, min Maries
förebråelser förföljde mig i lifliga drömmar och jag upplefde
samma sönderslitande marter, som förföljt mig allt
sedan min otrohet mot Mathilda. Min andra hustru dog.
Samvetsqvalen öfver mina brott blefvo olidliga; jag fick
en tärande hemlängtan. Genom utsväfningar och
påkommande ålder snart bragt till förtviflan, reste jag åter hit
öfver; här försporde jag att min förra lagliga maka
äfven gått till sina fäder; jag fick således icke
råka henne och bönfalla om den huldas tillgift. Hela naturen
hade sammansvurit sig till hämnd öfver brottslingen:
ingen ro i sömnen — och uppvaknandet.... Ack! — på
ena sidan om hufvudkudden samvetsqvalen, på den
andra sjelf-föraktet. Nu står jag vid målet — I kännen
nu min lefnad. — Nu sen I mitt straff — och så slutas
nu min lek — den jag med kärleken ovärdigt
bedrifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>