- Project Runeberg -  Kriget mot Ryssland : minnen från fronten i öster mars-augusti 1915 /
22

(1915) [MARC] Author: Sven Hedin - Tema: War, Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fältmarskalken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke skulle finna mina förväntningar besvikna vid
den östra. Han talade om kejsaren, arméns överste
krigsherre, och var lycklig över att i sin ålders höst
ännu få tjäna en sådan monark. Då jag yttrade, att
det också måste vara en källa till oändlig glädje och
tillfredsställelse för honom att veta sig hava befriat
sitt hotade fosterland från en mäktig och rovgirig
fiende, svarade han enkelt och anspråkslöst: »Ja,
sehen Sie mal, Herr Doktor, ein Soldat muss auch
Glück haben.» Äran för sina stora segrar skänker
Paul von Hindenburg i främsta rummet Gud, som
varit med honom, kejsaren, som åt honom anförtrott
den ansvarsfulla väktarposten i öster, Ludendorff,
den omistlige, klarsynte stabschefen, hela sin ypperliga
officerskår och sist, men icke minst, sina tappra
soldater. För egen del gör han icke anspråk på
utmärkelse eller berömmelse. Det skänker honom väl en
stilla glädje att känna, hur han äger hela tyska folkets
hjärta och dess oförgängliga tacksamhet. Men han
yves icke däröver. Han är tacksam över den glans,
som genom honom spritts över hans land, och han
är och förblir ödmjuk inför Gud och människor.

Jag medförde till fältherren varma hälsningar
från Sverige, och han gengäldade dem, bedjande mig
framföra hans hjärtliga och ödmjuka vördnad för
Sveriges ädla drottning. Han talade med värme i
rösten och blicken om de tillfällen, då han haft den
äran och glädjen att träffa Hennes Majestät i
Karlsruhe. »Jag minnes gärna och ofta den tiden,» yttrade
han.

Aftonmåltiden var slut och kaffekopparna stodo
tomma. »Så där ja, mina herrar, nu kunna vi

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Sep 11 22:39:34 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krigryss/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free