Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ryska brev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
norra del och med alla breven från hemmet vid sin
sida. Gud hade icke hört hennes bön, han hade för
alltid skilt dem åt.
Vid mina vandringar i skyttegravarna har jag
ögnat igenom många andra brev. Väl skifta de något
på grund av olika hembygd, familjeband och
bildningsgrad, men i det stora hela äro de varandra
mycket lika. De röra sig inom vissa gränser, de
skrivandes horisont är trång. De förråda trohet i
äktenskapet, kärlek till den ryska jorden och till
hemmets by, längtan efter de frånvarande och efter
freden, en fast förtröstan på Guds hjälp och ett
återseende, om Gud i sin nåd det tillstädjer.
Men vad som saknas i dessa brev, det är hatet.
Man kan sitta i timmar och läsa sida upp och sida
ned och aldrig finna ett ovänligt eller illvilligt ord
om motståndaren. Dessa enkla brevskrivare, som
äro dömda att vänta i dagar, månader och år, de
utlösa aldrig sin oro i hårda och förnedrande ord
om tyskar, österrikare eller ungrare. Om de känna,
att kriget går dem emot, så söka de icke en
ersättning och en tröst i fega och orättmätiga
beskyllningar om grymheter och brott, begångna av fienden.
Denna försynthet är ett sympatiskt drag i alla ryska
brev och kastar ett skimmer av försoning över detta
folk.
Tyvärr är skönheten, om man noga efterser,
blott en hägring, som med fagert sken bedårar. I
de stilla hem, där de försynta breven skrivits, ha
också de söner fostrats, vilka höljt sig med vanära
genom våldsdåden och grymheterna i Ostpreussen
och äro ovärdiga att bära det kristna korset som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
