Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I södra Polen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att krossa och befria sig från en medtävlare bringat
detta krig åstad, och de vämjas över de medel, »det
större Britannien» brukar för att tvinga de neutrala
staterna med i indiandansen kring Tyskland.
Kapten von Chappnis var vår förare. I vårt
sällskap voro dessutom kapten Voss och löjtnanterna
Lang och Tielsch, alla ur 47.
lantvärnsinfanteriregementet. Då vi vandrat en betydande sträcka i
skyttegraven, kommo vi till ett förbindelsevärn, som förde
till en bakre, öppen grav av obetydligt djup. Här
kunde man på korta sträckor synas från ryska sidan,
och vi tillråddes därför att gå en och en och att raska
på. Vår väg ledde till en »fast punkt», varifrån de
främre, täckta gravarna, vi nyss passerat,
flankerades. Vi voro där föga mer än 250 meter från fienden.
Genom kikare, fastskruvade på gevären, kunde vi i
minsta detalj se yttersidan av den främsta ryska ställ-
ningen, dess skyttegluggar och de gevärsmynningar,
som ur dem tittade fram. Ibland såg man något, som
rörde sig innanför hålen — det var ryska soldater,
som även de stodo på lur för att tid efter annan
skjuta åt vårt håll.
På återvägen stannade vi ett ögonblick vid
förbindelsegravens ändpunkt för att undergå den
sedvanliga fotograferingen. Just då slogo några ryska
kulor in i trädstammar och murar bredvid oss. Vi
voro tydligen »upptäckta».
Så åkte vi tillbaka till Chybice, drucko te, togo
farväl av den präktige generalen och hans stab och
styrde kosan söderut till byn Slupia Nowa, där
regementskvartermästaren vid 72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
