Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget och dess släktingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och jätten hoppade och gned sig utefter den
ena sidan.
Av åskskrällen vaknade Karl Axel.
Han såg sig omkring. Jätten var försvunnen
och själv låg han framstupa på stenen.
Det var tydligt att han drömt hela saken. Nu
svävade tunga moln på himlen och de första regndropparna
började falla. De voro havets projektiler mot landet.
Karl Axel sprang hemåt det fortaste hans ben
kunde bära honom.
»Det finns ingen sådan plats mamma», sade
han, »där det är fred, och där inte kriget driver
den ene att överfalla och söka förgöra den andre.»
Kanske hade han rätt.
Ty överallt, varest levande varelser finnas med
olika åsikter och olika intressen, där står Kriget
och gläntar på dörren.
Vad människan beträffar, så börjar kriget i
barnkammaren och fortsätter genom alla åldrar
mellan oförsonliga varelser.
Men det finnes ock krig mellan större kroppar
än människorna - mellan samhällskropparna
eller nationerna.
Och likasom det största kriget, vad människan
angår, icke är örfilen eller kulan eller kniven
man och man emellan, utan det krig som ingen
kan undgå: den sjukdom, som förer till död eller
liv, så kan kriget, i stort sett, anses vara en verklig sjukdom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
