Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trollsvanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och flög bort så fort jag kunde. Fy, vad han var
otäck.»
»Usch, fyi, fyi, fyi», instämde alla de andra.
»Hör på! Vi måste fördriva den där svanodågan
från våra fiskvatten. Alla måsar ut på jakt
efter trollfågeln! Yi, yi, yi. Trollsvanen kommer
att skrämma bort all vår sill, om den får hållas,
så som den far fram. Samlas vi i flock kanske
vi rår på honom.»
»O, himmel och krusiga strömoln», skrek en av
måsarna i detsamma. »Där är han!»
Och han gjorde som måsar bruka göra, när de
peka på något: han ställde sig alldeles stilla i
luften och höll näbben åt det håll han menade.
De andra sågo i den riktningen.
Mycket riktigt! Där kom trollsvanen simmande
med full fart rätt emot dem. Han liknade på
en prick beskrivningen av trolldjuret.
Som på ett givet tecken seglade måsarna emot
fienden i vattenbrynet, och snart voro de mitt
över honom.
Men deras förvåning skulle bli än större.
Trollsvanen saktade plötsligt farten, halsen
sträcktes upp mera och mera – till slut var den
ett par meter hög – och alldeles svart.
Men ännu besynnerligare saker fingo de vara
med om.
Ett konstigt, svart räckverk syntes och till slut
ett mörkt, långsträckt skrov, ut ur vars sidor det
sprutade vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
