Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rotfrukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
7 cm. i genomskärning, ty eljes blir den svam-
pig och seg. Endast sorten Goliath tål vid 10 cm:s
genomskärning utan att förlora i skörhet och
smak.
Ett fel har kålrabbin: den är svår att förvara.
Avtagen vissnar den beklagligt snart. Det upp-
ges, att den skall kunna hålla sig länge, om man
tar upp plantorna med rot och sätter dem i en
låda med fuktig jord i en sval källare. Men var
har man i oktober en tillräckligt sval källare?
Säkrast är att odla kålrabbi endast för somma-
rens och förhöstens behov. Men odlas skall den,
överallt i landet, från Karesuando till Ystad, ty
den ger tidig och värdefull skörd! Dess närings-
värde (äggviteämnen 2,87 o/o, stärkelse 7,8 °/o, soc-
ker 0,38 °/o) är visserligen något mindre än rovans,
men den har dock spelat en ofantlig roll i tyska
folkets kamp för livet.
Lika viktig som kålroten, ja måhända på sätt
och vis viktigare, är moroten, när det gäl-
ler att hålla svälten på avstånd. Om dess odling
är just intet att säga utöver vad som är allmänt
känt. Men i fråga om sortval måste det krafti-
gast möjligt framhållas och inskärpas, att de
halvlånga och långa sorterna äro de mest odlings-
vårda. Folk inbillar sig, att de parisiska karot-
terna äro finast, därför att de se så trevligt knub-
biga ut. Men A^an/es-morötterna äro fullt lika
fina i smaken och inte många dagar senare, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
