Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Rotfrukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
kokats, tills det bildat sig liksom en glansig sås,
som till sist smaksättes med ett par skedar madeira.
Finhackad snittselleri, tillsatt under kokningen, gör
ypperlig effekt. Den rätten kan mycket väl inta-
gas bland mellanrätterna, inte bara som god om-
växling, utan också som en ganska trevlig och be-
haglig nybildning. Kokta, passerade och behö-
rigen behandlade med ägg ge palsternackorna en
mycket god krokettmassa. Skulle nu någon anse
sistnämnda förfaringssätt för omständliga och dy-
ra, så försök helt enkelt att lätt koka dem och
sedan skära dem i små fyrkanter, vilka bröas och
brynas tämligen hårt — mosa sig få de för ingen
del. Så serverade äro de en uppskattad omväxling
för vanlig stekt potatis — enkel och billig tillika.
Vidare bör det i år ej förbises, utan läggas på
hjärtat, att den nedersta, rätt tjocka och köttiga
delen av bladstjälkarna är ätlig och särskilt an-
vändbar i soppa. Att kasta bort stjälkarna är
därför oekonomiskt och oförsvarligt.
Men det är icke nog med att palsternackan i ett
flertal former kan fägna gommen. Den är — hör
och lägg på minnet! — den näst potatis och jord-
ärtskockor näringsrikaste av alla rotfrukter som
kunna odlas i vårt land. Den innehåller 1,27 %
äggviteämnen, 11,77 % äggvitefria ämnen och 2,88
o/o socker. Odla den därför i massor, både nu och
framdeles!
Palsternackan växer bäst på näringsrik, förra
året gödslad jord, helst lerjord, djupt arbetad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
