Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lökväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
ger rik och god skörd. Den frösås ej, utan man
sätter smålökar, och stänglarna, som skjuta upp,
bära nya ätliga smålökar. Växten är flerårig och
bör stå kvar på samma plats, då den andra året
utvecklar nya klyftor vid sidan av den planterade.
Sålunda ger den skörd både över och under jor-
den. Smaken är mildare och finare än rödlö-
kens. Äs trädgårdar, Äs utbjuda luftlök. Skriv
dit! Har man lucker, kraftig men ej nygödslad
jord, kan och bör man ju också odla vanlig gul
steklök. På tung jord blir den liten och skral.
Syltlöken, känd och älskad, kan gärna få »för-
växa» och bli »för stor för inläggning», då den
blir en riktigt god och dryg matlök, vida över-
lägsen rödlöken, det har jag erfarit i vinter.
En löksort, som jag ej har egna rön av, men
nyligen sått för att pröva, är vit vårlök, som
föres i handeln endast av A.-B. L. Daehnfeldts
fröhandel, Helsingborg. Den uppges vara en må-
nad tidigare än alla andra löksorter samt kunna
sås även i augusti och utplanteras i oktober. Då
skall den trotsa den hårdaste köld och vam mat-
nyttig redan i maj. I mellersta Sverige blir det
väl först en månad senare, men det är vackert
så. Den säges vara stor, flat och fast. Håller den
vad den firman lovar, är den tydligen en mänsk-
lighetens välgörare. För all del skaffa frö där-
av, innan det blir för sent!
Nämnas bör vidare i korthet den för hårdare
jord (men även för lättare) särdeles lämpliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
