Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lökväxter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
piplöken, varav såväl stänglarna som lökarna
äro ätliga. Den står över vintern och börjar
skjuta så snart jorden reder sig. Stänglarna göra
särskilt i soppor god tjänst, och de komma ju re-
dan i maj, då man eljes har ont om lök. Själva
lökarna kunna också skördas på våren, om de ut-
planterats våren förut. Piplöken kan fortplan-
tas genom frösådd såväl som genom sättning av
lökar. Dessa bilda ingen skarp gräns mot stäng-
eln, utan övergå omärkligt i denna. Varje lök
bildar under sommarens lopp flere sidoklyftor.
Från tidig vår till sen höst står denna lökart
till matlagningens tjänst, och dess smak är mild
och fin. Tyvärr är det endast undantagsvis den
kan fås här i landet, och i Tyskland, där vi
fått vår (från F. Heinemann i Erfurt), råder nu
exportförbud.
Purjons rätta plats är visst icke, som de fles-
ta tro, bara i soppor, ånej! Kokt och serverad
med rört smör är den en verklig ambrosia, och
det är frågan, om ens sparris kan uthärda jäm-
förelse därmed. Någon tävlan mellan dessa träd-
gårdens båda heroer kommer dock icke i fråga,
då de ju tillhöra olika årstider. Men har man
inga sparrissängar, skall man absolut odla purjo,
och har man sparris, bör man odla purjo ändå.
Den kräver emellertid den allra fetaste möjliga
jord och växer bäst i stark värme.
Lök innehåller 1,6 % äggviteämnen, 10,4 °/o kol-
hydrater samt 1,24 o/0 närsalter. I purjo ingå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
