- Project Runeberg -  Unionen. Sådan den skapades och sådan den blifvit / Del 1, Den ursprungliga unionen /
20

(1893-1894) [MARC] Author: Rudolf Kjellén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tvenne nya småsakerna i en särskild Riksakt, medan alltså
öfriga föreningsstadganden fingo stå kvar i GL. under garanti
af Sveriges konung allena. I stället för att nöja sig med
ett enkelt bifall till GL. öfverhufvud och sedan syssla
särskildt med de bägge särskilda frågorna, föredrogo de alltså
att på ett och samma ställe sammanfatta allt som rörde
dem, detta uppenbart för att få en bestämd och tydlig gräns
emellan sitt och konungens uteslutande maktområde för
Sveriges del i unionen. Stortinget, med hvilket den nya
fördragshandlingen skulle kommuniceras för såvidt den
innehöll ett närmare utförande af vissa föreningsvillkor, hade
intet emot den af riksdagen valda formen. Efter några
ömsesidigt öfverenskomna ändringar var saken klar, och
konungen gaf sin sanktion den 5 och 6 Augusti 1815.

Riksakten (RA.), som bildar slutstenen i
unionsbyggnaden, utgöres, som vi sett, till sitt inre af tvenne olika
slags bestämmelser: å ena sidan den del af
Novembertraktaten som behöfde svenska riksdagens bifall (§§ 1, 2, 4—6,
8—11), å andra sidan en fortsättning och afslutning af det
unionella rättsbildningsarbetet (§§ 3, 7).[1] I förra fallet
härleder han sig historiskt från de svenske kommissariernas
förbehåll vid sin ratifikation af GL., i senare fallet från
bestämmelserna i samma GL:s §§ 7 och 42. Men det
gemensamma för desse bägge kategorier och det som bildar
RA:s rättsliga väsen är, att han kommit till under svenska
riksdagens medverkan. RA. sammanfattar således endast
de föreningsvillkor, om hvilka Sveriges konung och riksdag
öfverenskommit med Norge. Öfriga föreningsvillkor bilda
de §§ i GL., som utan att tillika stå upptagna i RA.
utgöra nyheter gent emot EF.; de hafva kommit till
genom öfverenskommelse mellan Sveriges konung ensam och
Norge. Hvad som står kvar af GL., det rör icke unionen;


[1] Därutöfver innehåller han blott ännu ett tillägg i § 5,
nödvändigt för ömsesidighetens skull, samt en ny § 12, om vissa former vid
hans egen förändring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 00:03:21 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krunionen/1/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free