- Project Runeberg -  Unionen. Sådan den skapades och sådan den blifvit / Del 2. Unionens historia 1814-1891 /
43

(1893-1894) [MARC] Author: Rudolf Kjellén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

unionen; och den betecknar i dess yttre historia en allvarlig
vändpunkt — den visar, att unionen ej längre är ett ryskt
intresse} utan ett hinder för ryska intressen
. Det kunde
ej heller hjälpas, att traktaten framkallade misstämning hos
den väldige grannen; men Nikolaus var död, hans
efterträdare, Alexander II, fredligare sinnad och ryska
sändebudet Dasjkow i Stockholm en försiktig man, som på allt
sätt hjälpte till att rödja svårigheterna undan.

Så drogo då de stora molnen undan utan oväder. Det
dop till ny födelse, som ett krig kunnat gifva unionen, det
uteblef äfven nu; de stora känslorna dogo bort med de
starka vindarne; och unionen var åter lämnad åt sina inre
sönderslitande småtvister.

Krimkrigets år hade för Sveriges och Norges näringar
varit en mycket lycklig tid. Kriget skrufvade upp
spannmålspriserna till stor vinning för Sveriges jordbruk; och
neutraliteten beredde handeln och sjöfarten de bästa
konjunkturer, hvilka återverkade på fabriksrörelsen och öfriga
näringar. Största vinsten skördade dock Norge, hvars
fraktfart, sedan år 1849 befriad från den engelska
navigationsaktens hämmande band, nu vann sin storartade uppblomstring.
De goda tiderna och det närmande mellan folken som de
yttre händelserna medfört väckte nu också förhoppningar,
att tidpunkten skulle vara lämplig för ett ordnande af
åtskilliga mellanhafvanden. För sådant ändamål nedsattes vid
midten af 1850-talet ej mindre än 4 unionella kommittéer.
Men — af dessa ledde endast en till ett resultat, 1858 års
konsulatstadga
; de öfriga arbetade alla förgäfves och
tjänade blott att hopa nya brännämnen samman.

Att man inom kommittén kunde uppnå enighet om
konsulatstadgan, torde förklaras af densammas innehåll.
Förordningen af den 20 April 1858 har nämligen den
betydelsen, att den ger Norge full likställighet i
konsulatväsendet öfverhufvud, endast med det undantaget att Norge
ännu ej fick alldeles samma kontroll på kassorna. Väl
skärptes utrikesministerns uppsikt något; det blef nu han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue May 13 00:03:25 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/krunionen/2/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free