Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men i Aug. 1855 hade han erhållit afsked, och någon
efterträdare blef ej utsedd; det hade nämligen växt upp en storm,
som hotade själfva ämbetets bestånd. Redan 1818 hade
Flor väckt förslag om ståthållarpostens indragning,
alldenstund den kunde gifva svensk man inflytande på norska
frågor; men 1821 års storting hade afvisat saken. År 1848
framkom frågan i en annan form, i det att en motionär,
utan att röra vid ämbetet själft, ville hindra svensk man
att bekläda det; äfven detta föll vid 1851 års storting; men
då hade redan en ny motion åter begärt hela ämbetets
upphäfvande, och detta vann ändtligen bifall af 1854 års ting
(72 röster mot 29). Emellertid var norska regeringen ännu
ej med på saken, sålänge man ej planerat något annat sätt
att tillgodose behofvet af en mellanhand mellan konungen
och regeringen; och konungen vägrade sin sanktion. Innan
stortinget den gången åtskildes, framkommo då nya förslag,
att ståthållaren skulle utbytas emot en ny norsk
statsminister. Första gången, vid 1857 års ting, lyckades denna
tanke ej få tillräcklig röstöfvervikt (70 mot 88); men andra
gången blef den nästan enhälligt (110 mot 2) antagen, den
9 Dec. 1859, och nu äfven af norska regeringen förordad,
den 24 Dec. Norge hade ändtligen kommit till enighet; det
återstod att se, om Sverige stillatigande skulle låta ett svenskt
intresse kränkas och en unionsbestämmelse ryckas bort.
Men det var ej i stämning för undfallenhet, som 1859
års ständer kommit samman. Redan den 2 Nov. hade där
den gamle oppositionshöfdingen Anckarsvärd i en skarp
motion yrkat en revision af unionsfördragen “till de båda
folkens mera ömsesidiga belåtenhet“. Då nu
underrättelserna om stortingets beslut i ståthållarefrågan anlände, så
verkade de som gnistan i krutdurken. Den 22 Dec. reste
sig W. Fr. Dalman i Riddarhuset och föreslog en
skrifvelse till konungen med anhållan, att han ville gifva svenska
folkets representanter tillfälle att yttra sig innan han
afgjorde frågan.
Detta var nu att sätta fingret på sakens ömtåligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
