Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Begravningshatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
använde. Den var hög som ett torn, lurvig som en
pudel och hade raka brätten. Men till all lycka
satt den som gjuten på Adamsons huvud.
— Du kan ju ha den tills båten kommer,
sen kan du nog få låna något av kapten eller
styrman.
Adamson såg ut som en maskeradfigur och
verkade helt makaber i landskapet. Vi gingo upp
till min stuga, öppnade och inspekterade. Allt var i
ordning, överdrag på möblerna, skåpen ordentligt
stängda.
— Fy fan, vad här ser trist och obebott ut.
Det är som att gå i likrum. Tror du att du har
någon konjak kvar sen förra sommarn?
— Det tror jag inte, men jag skall
undersöka.
Det enda jag fann var en flaska vermut.
— Ro hit med den, sade Adamson.
Jag letade reda på ett köksdricksglas och
fyllde det. Adamson förde glaset till sina läppar
med ett uttryck av lycklig förväntan.
Men knappt hade han tömt det till hälften,
förrän han blev kritvit i ansiktet och satte glaset
ifrån sig.
— Vad går åt dig? Var det inte vermut?
För guds skull säg ifrån vad det är med dig!
Jag luktade i flaskan. Visst var det vermut.
— Vad är det åt dig? Nog är det ordentlig
vermut?
— Det är vermut — men jag dricker inte
mer!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
