Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Del 1 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja väl, dröj här, bland konstena minnen
Och låt deaa sol få värma dig;
Men håna ej de fasta sinnen,
Som Nordens män tillkämpat sig!
Af is de format sig ett pa^tsajrf
Men bakom isen gömma de
Ett Hekla. Och blott ärans kransar
De skönare än konstens se.
Och, lyser dem ej konstens fackla
I tallens akoyg, på klippig stjg, ,
Så ser ,man dem dock aldrig v$cktyf
Kär öppen fara visar sig.
V * ’ ’ *
Och, när de til! nitt hjerta trycka
Den mö, de korat; sig till:bmd9; ■’
Är bennes.Uf, är honnea lyc^, 5
livad högat de bp om hos sin, G^id.
Jag stod. länge tyst och stilla, väntande på ett
svar; men det kom aldrig. Slutligen närmadejag
mig allt mer och mer den bildstoden, bakom
hvilken jag anade att sångerskan gömde sig.,
Kommen derintill, nämner jag flickans namn; men
Angelika (ty du förstår väl, att det var hon)’svarar
icke. Jag trodde, hon sagta aflägfnat sig, ehuru
omöjligt jag tyckte detta vara, så vida hon icke
hade förmågan att göra. sig osynlig; men dom nu
om min känsla, när jag framträder, och Angelika,
med pannan stödd mot marmorstodens socle, lig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
