Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Taklagsöl. Av Gösta Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Taklagsöl
193
Bild 6. Taklagskrans.
Bosarp. Skåne.
Bild 7. Huskors att resas vid häusating
eller byggnadsgille. Gotland.
1780-talet buro grannarna där »kroppåsgröt» till bygget (enligt det
så kallade Snävringe-manuskriptet). Från flera socknar i
Ångermanland uppges, att grannarna buro »timmermansgröt)) och mjölk till
byggstället (Arnäs, Mo, Anundsjö och Nätra; flickorna som bära dit
förningen kallas i sistnämnda socken »mjölkstintor»); i Åre i
Jämtland skickades flickor, kallade »såpdockor» med spenvarm mjölk
(»såpo») till byggarna, och så skedde även i Bjuråkers socken i
Hälsingland, där flickorna heta »mjölkåstintor». Ibland får man
intrycket, att förningen är mera direkt avsedd för taklagsölet. Så
uppges från Norra Unnaryd i Småland, att grannarna alltid skickade
ostkaka och rivost och stora vetekransar, men till gengäld väntade att
bli bjudna på taklagsgillet.
Från andra arbetsgillen känner man väl till ett slags upptåg, med
vilka det täcka könet driver gäck med manfolket. Särskilt har sådant
skämt florerat vid arbeten, som samtidigt bedrivits av pojkarna och
flickorna, såsom vid skörden, linberedningen etc. Det har också trängt
in i högtidssederna, framförallt julfirandet. Naturligt nog saknas det
ej heller vid byggnadsarbetet, då ett helt lag unga karlar fördes
samman på en gård och säkerligen fick god tid över för nojs med
flickorna. I Sigurd Erixons förut citerade uppsats här ovan redogöres för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
