Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stugans dragning. Av Emelie v. Walterstorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stugans dragning 219
Bild 2. Interiör av stuga i Ysby sn, Höks hd, Halland. Efter teckning av Reinhold
Mejborg 1884. Samma stuga som å bild i.
ske varit den mest genomfört behängda: hängkläden, ungefär 25 cm.
breda och 13—14 alnar eller ock 6—7 alnar långa, finnas kvar än i
dag till ett förvånande antal. De finnas broderade i s. k.
Hallandssöm, men de flesta äro vävda i upphämta eller inplockning. Alla
utskjutande kanter, sparrar och hyllor, väggar och tak voro i
ryggåsstugan klädda med sådana, med tvärbårder rikt ornerade
opplocke-dukar, plockehanklän eller med de bredare sparradukarna,
omväxlande med målade bonader och vita flätningar. Remmet, en 3—y
alnar lång hylla ovanför fars högsäte, hade i likhet med stugans andra
hyllor en smalare ornering, som kallades remme även den. Den inre
gavelväggen hade ovanför hyllan ett trekantigt fält, kallat bjälken,
som motsvarar vikingastugans bjorr och som pryddes med en
trekantig bonad, i senare tid målad (eller ersatt med flera smala
hängkläden), tidigare måhända helvävd eller sömmad. Betecknande för
de vävda hängklädenas rikliga förekomst är, att de sägas ha suttit
uppe i vardagslag men att man här brukade målade bonader vid
högtider. Likaledes har man i senare tid — på 1800-talet — stundom
placerat vävnader på sydsidan, medan de målade bonaderna fått den
bäst belysta platsen på norrsidan av tak och vägg, bild 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
