Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Läkedomskonst. Av Louise Hagberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 6
Louise Hagberg
bensystemet. Liksom skärvan, som
barnet troddes ha fått på grund av någon
oförsiktighet eller skrämsel av modern
under havandeskapet, kunde också
riset vara av många slag och följaktligen
även botemedlen. ’Vita riset’ ansågs
emellertid som det värsta men kunde
dock även botas, om man fick en
riktigt tillredd rissmörja. Får ett barn i
halvårsåldern dylik smörja, säges det
bli oemottagligt för sjukdomen. Smörj
-gummor, som kunna den konsten,
finnas än i dag. Med dessa sjukdomar
torde i allmänhet avses, vad läkarna
benämna engelska sjukan, så kallad på
grund av att den i mitten av
1600-talet närmare studerades och beskrevs
av engelska läkare. Till bot och
förekommande av ältan och skärvan ha
s. k. ältstenar brukat hängas omkring
det ältsjuka barnets hals. Även
avskrapades av dem pulver för att
användas som medicin. Stenarna å bild 7,
insydda i små påsar, skänktes år 1874
till Nordiska museet av en småländsk torpare genom Ellen Key. De
hade varit mycket i användning och ansågos ofelbart hjälpa de barn,
som voro födda på vintertalet, om de buros under nio dygn. Den
»förderfweliga oseden att gifwa späda barn bränwin då de må illa»
anges i en år 1761 till K. Collegium Medicum avgiven redogörelse
såsom en av sjukdomsorsakerna.
Mot av onda makter förorsakade sjukdomar ha i Skåne och Blekinge
burits ’älvkors’ eller ’ällekors’. Dessa skulle förfärdigas av inom en
släkt ärvt silver, ty ’arvesöll’ ansågs ha särskild kraft att böta.
Silvret skulle vara hoptiggt från nio håll och korset smitt trenne torsdagar
å rad, bild 8.
När sjukdomen var av allvarligare art, än att den ansågs kunna
botas medelst någon gammal huskur, vände man sig gärna, som vi
sett, till någon klok gubbe eller gumma. Sådana kloka, folk- eller
Bild 7. Ältstenar från
Gladhammars sn, Småland. Nordiska museet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
