Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDSRYMDEN.
39
ined vårt solsystem 4 införlifvats med Merkurius, 7 med Venus,
10 med Jorden, 4 med Mars, 23 med Jupiter, 9 med Saturnus,
8 med Uranus och 5 med Neptunus.
Kometerna förekomma icke lika ofta, utan kunna oftare
iakttagas under år med stark solverksamhet. Likaså har en
komet en större eller, riktigare sagdt, mera lysande svans
under år med stark solverksamhet.
Icke alla kometer ha svansar; vanligen äga de likväl ett
ganska utsträckt dunsthölje, hvilket omgifver en lysande kärna..
Från denna
kärna utgå
ofta likt
ekrar i ett hjul
bildningar,
hvilka sluta i
den s. k.
huf-van. Först
då kometen
kommer i
solens närhet,
utvecklar den
sin svans,
hvilken
tilltager allt
mera till dess
att kometen
kommit solen
närmast. Därpå aftager svansen åter i storlek, men vanligen
långsammare än han tilltagit och försvinner slutligen. Materian
i svansen utgår från den rundade hufvan, som åt solen till
omgifver kometens hufvud. Denna hufva uppstår tydligen till
följd af afdunstningen af en substans i kometens kropp.
Med spektroskopets tillhjälp har man funnit, att hufvan
sammansättes af dels fasta eller flytande partiklar, dels också
gasformiga beståndsdelar. En gas, som typiskt finnes hos
kometerna, är ett kolväte eller de därmed besläktade
koloxid- och cyangaserna. Gaserna uppträda först, då kometen
Fig. 7. Donatis komet med flere svansar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
