Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42 världsrymden.
hettas så starkt, att natrium och järn, hvilka ämnen de
innehålla, börja glöda.
Till följd af komet- och meteoritmaterians utomordentligt
lösa sammanhang underlättas sönderfallandet ytterligare. Till
följd af den ringa massan utöfva kometerna ingen nämnvärd
dragning på hvarandra, utan förbli åtskilda. Den utomordentligt
ringa kraft, som verkar vid sönderdelningen, är tillräcklig för
att gifva delarna märkbart olika banor med starkt olika
omloppstid. Af en komet ha på detta sätt två eller flera uppstått.
Dylika delningar har man iakttagit i några fall, såsom
hos Bielas komet af 1845 och hos den stora kometen af
september 1882. Det ömsesidiga af ståndet mellan Biel a-kometens
båda delar, som 1845 utgjorde omkr. 300,000 km., hade år
1852 stigit till omkr. 2,500,000 km. På detta sätt förklaras,
att flera kometer vandra i nästan samma bana; de äro
förmodligen delar af en enda himlakropp.
Stjärnfallssvärmar. På samma sätt förklaras enligt
Schia-parelli stjärnfallens svärmar. Sålunda har i stället för Bielas
sedan 1852 försvunna komet, som ägde en omloppstid af 6,6
år, kommit en stjärnfallssvärm. Dessa stjärnfall inträffa den 27
november och äro hvart tionde år starkare, då jorden och
kometen åter intaga nära på samma ställe i världsrymden. Den 27
november 1898 uteblefvo de emellertid alldeles, och detsamma
har händt med de s. k. leoniderna, som den 13 november kommo
jorden närmast och gå i samma bana som Tempels komet
af 1866.
De viktigaste stjärnfallen tillhöra perseidernas och
leoni-dernas grupper. Perseidernas bana ligger närmast jorden omkr.
den 10 augusti — den heliga Laurentiusdagen, hvarför de
också fått namn af den »heliga Laurentius’ tårar»; de kallas
också Laurentius svärmen. Denna svärm äger samma bana som
Tuttles komet af 1862. Omloppstiderna äro för perseiderna
omkr. 123 och för leoniderna 33 år. Hos perseiderna har man
icke iakttagit några synnerligen anmärkningsvärda stjärnfall
under bestämda år.
Svärmarnas oförmodade uteblifvande är ett nytt bevis på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
