Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vulkaner och jordbäfningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDEN
115
länge förblir nästan alldeles flytande eller degigt.
Bombernas storlek växlar med hvarje utbrott; många äro en
eller flera meter i genomskärning, andra likna sandkorn
och bortföras af vinden öfver stora sträckor.
Askexplosioner. Dessa bomber utgöra emellertid i de
flesta eruptioner endast minsta delen af de utkastade
massorna. Dessa härröra nämligen öfvervägande från
vulkanens egna väggar, hvilka sprängas af gasernas tryck,
därvid förvandlas till stoft och blandas med det nya utbrottets
alster. Sådant är ursprunget till de stoftartade askmängder,
hvilka många vulkaner slunga upp i luften i sådana
oerhörda massor och vilka anställa så fansansfull förödelse.
Om gasernas och lavornas tryck inskränker sig till att
endast öppna en spricka i berget, så äro de till stoft
förvandlade stenbrottstyckena af jämförelsevis ringa betydelse.
Men frambryta askpartiklarna ur isjälva kratermynningen,
är mängden af till stoft krossad sten stundom så ofantlig,
att askregnet kan bli ödesdigert. Det händer, att under ett
sådant utbrott af vulkanisk verksamhet hela bergstoppar,
hundra, ju tusentals meter i mäktighet, sprängas i luften
med ång- och rökmoln. Om Vesuvius vet man sålunda, att
år 79 e. Kr. hela den del af berget, som vette mot hafvet,
krossades till stoft och att spillrorna af denna kägla
begrof-vo tre städer och en stor landsträcka. En mäktig pelare af
i tjocka hvirflar uppstigande ånga lyfte sig ur kratern till
bergets dubbla höjd och utbredde sig därpå i de höga
luftlagren till ett uppspändt paraply liknande moln, som
höljde hela trakten i mörker och öfveröste den med ett regn af
aska. Detta askmoln har jämförts med en böjd piniekrona.
Vulkanutbrott. En af de fruktansvärdaste dylika
eruptioner var vulkanen Coseguinas i Mellanamerika år 1835.
De i luften sprängda spillrorna utbredde sig i ett flera
hundra kilometer omfattande moln och täckte omgifningen
på en yta af mer än 40 km. med ett minst 5 meter tjockt
asklager. Vinden bortförde emellertid askan öfver
ytterligare 20 breddgrader, så att en land- och vattenyta af
omkring 4 millioner kvadratkilometer täcktes af densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
