Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET.
161
vore stor nog till att binda den åtskiljande droppens
särskilda delar, som skulle framkomma af dess olika stora
fallhastighet, skulle hela vattenklotet antaga en aflång form, hvars
största tvärmått gick i den riktning, i hvilket fallet försiggick.
Tänka vi oss nu jorden i stället för vattenklotet och
månens dragningskraft i stället för tyngdkraften. Tänka vi oss
vidare, för större enkelhets skull, att jorden öfverallt
täcktes af vatten, så skulle
detta till följd af månens
olika dragningskraft på de
närmaste och aflägsnaste
delarne af jorden hopa sig
på de punkter, där
jordens och månens
centrumlinje skär jordytan,
hvar-emot de delar af denna,
som ligga långt från dessa
punkter och hvilka således
ha månen vid horisonten,
skulle få minsta
vattenståndet. Om inga hinder
trädde i vägen för
vatten-delarnes rörelse, skulle
tidva ttensböljorna följa
månens skenbara dagliga
rörelse kring jorden, så att
högvatten skulle inträda,
då månen stod högst öfver
och lägst under horisonten,
medan lågvattnet skulle inträda vid månens upp- och nedgång.
Stode månen alltid i ekvatorns plan, skulle flodböljans
topp röra sig längs denna jordens midtlinie, hvarest det
största högvattnet på jorden sålunda skulle äga rum. På de
andra delarne af jorden skulle skillnaden mellan högvatten och
lågvatten bli mindre och desto mindre, ju mera vi närmade
oss polerna, hvarest månen icke skulle frambringa någon
förändring alls i vattenståndet.
Fig. 35. Ebb och flod.
Naturen och människan.
11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
