Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET.
165
springfloden stiga till 11—12,5 meter, i bukten vid S:t Malo
9,4—>11 meter. Dessa flodhöjder kunna bli ännu högre vid
det högvatten, som vinden samtidigt kan åstadkomma.
I länga kanalformiga bukter, sådana som bildas af
flodmynningar, stiger vattnet i regeln betydligt hastigare än det
faller. I Cuxhaven vid Elbes mynning räcker floden sålunda
omkring 3x/2 timme och ebben öfver 63/4 timme. I Hamburg
behöfver vattnet endast 4 timmar 39 minuter för att stiga,
medan det tager 7 timmar 46 minuter att falla. På flera
ställen är denna tidsskillnad ännu mindre. I Newhaven vid
Severn räcker floden blott l^ timme, medan vattnet
behöver omkring 11 timmar att falla. En sådan hastigt stigande
flod börjar ofta med en s. k. flodbränning, i det högvattnets
stigning börjar med en oerhört stor bölja eller riktigare som
med ett brusande vattenfall, hvilket rör sig uppför bukten
och öfversköljer de af ebben torrlagda ställena. Sedan
flodbränningen gått förbi, stiger hafvet jämnt och hastigt. På
detta sätt inträder högvattnet, i synnerhet vid springflod,
ofta i Severn, i Seine, i Gironde samt mynningen af
Aniason-1 loden och pä flera andra ställen.
Där stora öar hindra flodböljans framskridande, kunna
de böljor, som gå norr och söder om ön, pä dess andra sida
ingripa i hvarandra på ett sådant sätt att de föranleda
egendomliga tidvattensföreteelser. Vid kusterna af Irländska
sjön t. ex. där flodböljorna intränga både genom
Nordkanalen och S:t Georgskanalen, finnas sålunda ställen, där
tidvattnet alls icke visar sig. Flodhöjden från Atlantiska
hafvet hejdas af de britiska öarna, en del af densamma
intränger genom kanalen, och denna del frambringar flod och ebb
längs den holländska, tyska och jylländska kusten; en annan
del af flodböljan intränger i Nordsjön norr om Skottland.
Dessa båda böljor intränga genom Skagerak i Kattegat. Det
är sannolikt deras ingripande i hvarandra, som vållar, att
flod och ebb äro nästan omärkliga från Lindesnäs västerut
till Jäderen.
I de stora innanhafven, såsom Östersjön och
Medelhaf-vet, de stora nordamerikanska sjöarna m. fl. är tidvattnet
ringa eller nästan omärkligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
