Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
HAKVET.
Hafsisen. Vid tillräckligt låg temperatur öfvergår
vattnet i fast for, fryser till is, och i hafsvattnets cirkulation
spela hafsisens massor en ingalunda ringa roll, liksom de
äfven medverka till att bestämma hafsvattnets temperatur.
Den mesta isen, som drifver omkring på hafvet, har
bildats i detta. Genom skrufningar skjutas ofta isblock upp
öfver hvarandra, hvarigenom den af nordpolsfararna så
fruktade packisen uppstår och kan erhålla ansenlig tjocklek
och utbredning. Mycket stora isberg af stötas af
polarfast-landets isfält, där dessa sträcka sig ned till hafvet och
utmynna i detta; blott en jämförelsevis obetydlig del af
hafsisen bildas i floder och sjöar och sköljes ut i hafvet.
Då en saltlösning fryser, af skil jer sig isen, som icke
innehåller salt, i nålar, då rent vatten däremot fryser, i flak
och skållor. Fördenskull är saltvattensisen mycket
porösare, hvitare, icke så genomskinlig och mindre fast än
sötvat-tensisen. De snömassor, som nedfalla på polernas isfält och
regnvattnet, som efteråt hopkittar snön, täcker äfven den
ursprungliga hafsisen med en skorpa af sötvattensis.
Enär isbildningen beror på att låg temperatur
intränger, och detta alltid sker desto långsammare, ju tjockare
isskorpan blir, så kan i själfva verket en alltför stark
isbildning icke äga rum på hafvet. Isfälten äro också sällan mer
än 6—7 m. tjocka. I medeltal fryser under vintern ett
islager af 2—2,g m. tjocklek. Under sommaren borttöar eller
af-dunstar ett lager af 1—1,5 m. Det under isen befintliga
oceanvattnet tillför värme, som i sin mån hindrar
uppkomsten af mycket tjocka isskorpor. Där isen ligger i skydd för
vind- och vattenströmningar, kan den däremot bli mycket
tjock. Sålunda ha i arktiska Nordamerika anträffats isfält
Mf ända till 46 m. tjocklek.
Isbergen. Helt andra dimensioner än isfältens is kunna
isbergen antaga. Som dessa isbergs under vattnet liggande
del är omkring 8 till 9 gånger större och 5 till 6 gånger högre
än deras öfver vattenytan nående del, och isbergen stundom
skjuta upp från vattenytan till större höjd än masttopparna
på ett stort skepp, kan man lätt göra sig en föreställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
