Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAFVET.
167
om deras oerhörda storlek. Man har sett dem stranda på
100 meters djupt vatten, medan deras öfver hafsytan
uppskjutande del når en höjd af 70 meter.
De töä emellertid småningom upp i det omgifvande
varma vattnet, hvars vågslag också bidraga till att splittra
dem, ehuru den mest förstörande verkan utöfvas af det
vatten, som intränger i dem, därstädes fryser och på detta sätt
spränger dem. Därigenom uppstå också deras fantastiska
former, som förläna de arktiska hafven ett så hemskt och
spöklikt utseende.
Då i det nordliga ishafvet den jämförelsevis tunna isen
från isfälten är öfvervägande, så äro isbergen förhärskande
i Södra ishafvet. Dessa senare uthärda också, tack vare
sina väldiga dimensioner, en mycket längre transport än de
jämförelsevis tunna isflaken. Isbergen framtränga äfven
från södern vida närmare ekvatorn än från norr.
Ispressningar. Genom verkan af ebb och flod, vind- och
hafsströmningar uppstå i isfälten öfver polarhafven
våldsamma förskjutningar, töjningar och skrufningar,
hvarigenom isskållorna skjutas ofvanpå och om hvarandra. I isen
befintliga föremål underkastas under sådana omständigheter
utomordentligt starka pressningar af isen. På detta sätt ha
många fartyg, som inspärrats i polarisen, krossats utan räddning.
Nansen byggde sitt fartyg ’’Fram” med af sikt på sådant
sätt, att det skulle kunna uthärda ett utomordentligt
kraftigt tryck och genom sidotryck lyftas i höjden, hvilket också
lyckades.
Genom skrufningarna uppstå massvis ojämnheter på
polarisen, hvilka göra denna nästan ofarbar. Det har också
fordrats hela den oerhörda uthålligheten hos Nansen och
hans följeslagare Johannsen, hos hertigens af Abruzzerna
adjutant, den italienske kaptenen Cagni och hans följeslagare
för att komma framåt i denna isöken.
Hela ismassan i norra polarhafvet bildar en väldig
isström, i det den af vinden och tillflödet ur de sibiriska
floderna skjutes framåt och utgjuter sig mellan Spetsbergen
och Grönland. Därvid följa ismassorna Grönlands östra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
