Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vattnet på kontinenterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
VATTNET PÅ KONTINENTERNA.
Italien, 73,8 för Karlsbads sprudel men endast till 37,11 i
Wildbad och 27,7° i den vid Paris borrade artesiska brunnen i
Grenelle.
Hårdt och mjukt vatten. Starkt kalkhaltigt vatten kallas
hårdt, mindre kalkhaltigt mjukt. Då mängden af på 100 liter
vatten löst kalk öfverstiger 20 gram och af andra lösta fasta
ämnen 50 gram, anses vattnet icke mera för godt dricksvatten.
Innehåller -vattnet magnesia, anses, att 1 gram magnesia
bidrager lika mycket till vattnets hårdhet som 1,4 gram kalk.
Ett vattens hårdhetsgrad angifves af det antal gram kalk, som
finnes på 100 liter vatten. Kännedomen om vattnets
hårdhetsgrad är af vikt i tekniskt och ekonomiskt hänseende.
Sålunda bildas lätt pannsten i ångpannor, som matas med hårdt
vatten, hvarför mjukt vatten är af mycket stort värde för
ångdriften. Hårdt vatten kan icke heller användas vid
ölbrygd och färgning. I hårdt vatten lösas icke fettsyrade salter,
såsom tvål och såpa, hvarför hårdt vatten är olämpligt till
tvätt och till kroppens renlighet, likaså kan man icke koka
kött och skidfrukter: ärter, bönor o. s. v. lösa i hårdt vatten.
Källvattnets mineralbeståndsdelar afsättas ofta vid källans
mynning och kallas då sinter eller tuff. Dylika bildningar
förekomma i rätt stor mängd i olika geologiska lager och
innesluta ofta intressanta försteningar af föremål, som fallit i vattnet.
Stundom framträder vattnet vid borrandet af en brunn
såsom en vattenstråle. Detta kan bero därpå att brunnen
ligger i en dal, så att det vattenförande lagret bildar en
konkav båge, hvars delar ligga högre vid t dalens kanter än vid
dess botten. Vattnet flyter i dylika fall liksom ur röret till
en springbrunn, som står i förbindelse med en högre belägen
vattenbehållare. Dessa brunnar kallas artesiska brunnar och
spela en stor roll i Algeriet, där man genom borrande af flera
sådana skapat oaser i öknen.
I andra fall kan vattnet pressas upp till följd af stark
gasutveckling, såsom i olje- och naturgaskällor.
Floder. Källorna gifva anledning till bildande af bäckar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
