- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 1. Naturen och människan /
290

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slätterna - Bergländer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

290

BERGLÄNDER.

djupa träsk och hårda, fullständigt vattenlösa lerslätter. De
australiska floderna ha sålunda icke de egenskaper, som göra
floderna i andra världsdelar till samfärdsådror; till och med
de enda af landets floder, i hvilka vattnet aldrig uttorkar,
Murray och Murrumbidgi, äro för sjöfarten af jämförelsevis
ringa betydelse.

Det australiska låglandet börjar omedelbart invid bergens
västra sluttningar och de kulliga högländer, som kanta
världsdelens östra kust. Hela den vidsträckta yta, som utbreder
sig mellan Nya Sydwales och det sydaustraliska berglandet
och omfattar nedre loppet af Murray, Darling och deras
bifloder, består nästan endast af ödsliga, vattenlösa slätter, hvilka
vanligen äro täckta af täta snår af en taggig buskväxt, som
fått namnet syinifex och växer på de torraste ställena. Endast
här och där förekomma låga skogar eller öppna, af örtartade
växter utmärkta trakter.

* *

*



Bergländer.

Hvarje del af landet, som höjer sig från flacka marken,
betecknas såsom kulle eller berg. Där kulle radar sig till
kulle, berg till berg, uppstår ett bergland, oberoende af höjden
öfver hafvet, sluttningarnas branta beskaffenhet och dalfårornas
antal och djup. På lågslätten blir hvarje obetydlig höjning
ett berg; i mellersta Asien däremot börja bergländerna först
på högslätterna vid Mont Blancs höjd eller 4,800 m.

Bergens betydelse. Bergen erbjuda ett mycket olika och
växlande utseende allt efter sitt ursprung, den riktning, i
hvilken de stryka fram, antalet och formen af sina toppar,
sina belysningsförhållanden, de verkningar, väder och vind
ut-öfvat på dem, och slutligen den växtlighet, som rik eller
torftig bekläder dem. Af majestätisk skönhet äro de genom
sin öfverväldigande höjd, sina vilda former, den molnkrans,
som hvilar öfver deras tinnar och toppar, den ständiga
väx

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 16:23:06 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/1/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free