Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den grekiska kulturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
DE GAMLA KULTURFOLKEN.
Den grekiska kulturen. Det gamla Greklands äldsta
befolkning tillhörde sannolikt ett icke ariskt folk, som före
tredje årtusendet f. Kr. öfver Egeiska hafvets öar invandrat
från Mindre Asien. Men redan med 3:e årtusendet f. Kr.
synas ariska stammar ha anländt och nedsatt sig först i Epirus
och Tessalien, hvarifrån de småningom trängde längre söderut
till Peloponnesus, där de sannolikt blandade sig med den från
Mindre Asien dessförinnan invandrade befolkningen.
Arierna stodo vid sin ankomst till -Grekland på ungefär
samma ekonomiska utvecklingsgrad som de arier, hvilka
invandrade till Indien. Deras förnämsta näringskälla torde
kreaturs-afveln ha varit, men därjämte bedrefvo de också något
åkerbruk. De kände plogen, som bestod af ett på passande sätt
krökt stycke trä. I sin nya hemvist ägnade de sig emellertid
alltmera åt åkerbruket och trädde nu också i förbindelse med
det semitiska köpmanfolket, fenicierna från Sidon i Syrien.
Till dem afsatte de afkastningen af sina skogar och hjordar:
hudar, ull, virke, vild honung, nötkreatur och får samt
dessutom slafvar och slafvinnor, för hvilket allt de tillbytte sig
prydnader och grannlåter af alla slag, bilder och burkar af
brons eller glas, färdiggjorda kläder, verktyg af metall m. m.
Men därjämte lärde de sig snart af fenicierna att själfva
tillverka alla dessa artiklar, och snart började de äfven att odla
vin, oliver och fikon. Redan under grekernas äldsta tid, deras
s. k. hjälteålder, sönderföll befolkningen i fria och ofria,
d. v. s. bönder och trälar, och bland de förra framstod på
grund af större jordegendom en adlig klass. Kreatursskötsel,
åkerbruk och trädgårdsodling voro de förnämsta näringskällorna ;
yrken och handel spelade en obetydlig roll. Med
fruktträds-odligen, som kräfver årslång skötsel och skyddande höggödning,
följde också fasta bostäder i af sten uppförda hus, och sam’
tidigt ökades kreatursstocken med åsnan, mulåsnan, geten och
biet.
Redan omkring år 800 f. Kr. hade åtskilliga
omständigheter såsom med eröfring hotande företag af vapenstarka
grannar, öfverbefolkning, partisplit och handelslust medfört
grundandet af grekiska kolonier. Där lämpliga hamnar inbjödo till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
