Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Katakomberna och den kristna konsten - Medeltidens kultur - Den kristna kyrkan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRISTENDOMEN.
141
aflidna och lefvande, som bringat kärleksgåfvor. Namnet
dip-tyck behölls äfven sedan de båda elfenbenstaflorna — den
ene för de döda, den andre för de lefvande — endast bildade
pärmen, i hvars inre det i mån af behof växande antalet
pergamentblad befann sig. De bilder, som prydde kyrkliga
diptycker, äro mestadels lånade ur den heliga skrift eller
framställa Kristus, Maria och andra af kyrkan helighållna gestalter.
Gärna uppställdes diptyckerna såsom smycken på altaret, och
ur denna vana utvecklade sig under gotikens senare period
på de fasta altarna s. k. fly g el altar en eller altarskåp med ett
midtparti och flygeldörrar, rikt målade eller skulpterade.
Medeltidens kultur.
Samtidigt med kristendomens seger i det romerska riket
och dess allmänna antagande inträffade utanför detta rikes
gränser förändringar, som gåfvo anledning till vidlyftiga
folkomflyttningar. Från norr och öster inbröto främmande
barbariska folk i det romerska riket, som slutligen dukade
under för deras anstormande.
Medeltiden erhåller sin förnämsta prägel af dessa
under namn af folkvandringarna kända folkomflyttningar
liksom äfven af den strid, i hvilken kristenheten kom med
den islamitiska eller mohammedanska världen och som
fann sitt förnämsta uttryck i korstågen. Båda dessa
omständigheter i förening med att förut barbariska hednafolk
antogo kristendomen, hvarigenom kyrkan erhöll en förut
aldrig anad makt, inverkade djupt och ihållande icke blott
på medeltidens andliga lif, utan äfven på dess materiella
villkor och hela hushållning och kultur.
Den kristna kyrkan. Antalet kristna vid det fjärde
århundradets början beräknas
en femtedel, af andra till blott
rikets samtliga invånare. Med
kristnas kyrkliga organisation
mycket olika, af några till
en tolftedel af det romerska
ett slag hade emellertid de
blifvit erkänd af staten och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
